Vanliga frågor om Montessori

Vad är montessori?
Grunden för montessori kan sammanfattas i: Följ barnet! Maria Montessori som i början av 1900-talet formulerade pedagogiken ville få världen att förstå vilka enorma möjligheter barnet har. Hon visade vikten av att redan under de första åren skapa en god grund för barnets självkänsla och egenvärde.

När man är trygg i sig själv kan man vara trygg och ta ansvar i en grupp. Montessorilärarens uppgift är att stötta barnet - barnen gör aldrig fel, bara nästan rätt!


Kan montessori passa alla barn?
Ja, montessoripedagogikens idé är att följa barnets utveckling - och alla barn utvecklas.


Blir montessoribarn för individualistiska?
En vanlig fråga i vårt land där barnverksamheten av tradition varit starkt grupporienterad. Maria Montessoris övergripande mål för hennes verksamhet var världsfred. Medlet var att skapa trygga barn med självkänsla. Något som arbetas fram i gemenskap med andra - på så sätt lär man sig samtidigt att ta ansvar för konsekvenserna av sina egna handlingar i gruppen.

Det kan upplevas negativt - åtminstone hos en del totalitära regimer ute i världen - men i en skola med mål att odla självständiga och ifrågasättande individer, är något i grunden positivt.


Har ni vanliga leksaker på er förskola?
Ja, om man med vanliga leksaker menar dockor, lego, bollar, byggklossar, uteleksaker mm.

Men barnen uppfattar allt som leksaker. Det vi kallar "arbete" är för dem en utvecklande lek där de stimuleras motoriskt och sensoriskt. Ofta väljer barn bort de "traditionella" leksakerna i en montessorimiljö.

En viktig del i pedagogiken är att delta i vardagens aktiviteter. De bakar, lagar mat, dukar, dammar, städar, vattnar blommor mm - allt med riktiga redskap som är anpassade till barnens storlek. Att få delta i vardagsaktiviteter ger dem bästa grunden för fantasin.


Får barnen skapa och "leka fritt"?
Montessori kallar ofta barnens lek-lär-aktiviteter för arbete. Vi vuxna har ofta svårt med det begreppet, men de arbetar med sin utveckling. Barnen väljer själva fritt vilken aktivitet de vill prova, och gör det med glädje. I barnens ögon blir då "fri lek" mest ett abstrakt begrepp. I t ex rollekar bemödar sig läraren att inte styra om inte leken blir destruktiv och skadlig.

När det gäller skapande arbete är det givetvis beroende på lärarens intresse. Kom gärna in till oss och se vår lilla målarhörna som ofta är upptagen av en liten konstnär - eller vävstolen där vackra vävar skapas.


Varför är montessorigruppen alltid åldersblandad?
Grupparbeten i montessori är frivilliga och barnen har möjlighet att samarbeta med kompisar på samma kunskapsnivå eller med samma intresse - oavsett ålder. På så sätt kan de äldre hjälpa de yngre, och de yngre växer. För att det ska fungera krävs en lyhörd lärare och en god miljö.


Är det skillnad på olika montessoriförskolor?
Grunden, montessoripedagogiken, är gemensam. Men montessoriläraren sätter givetvis sin prägel på verksamheten. Man lägger olika stor vikt vid enskilda ämnen och områden.

Ett gott råd är att besöka verksamheten och bilda dig en egen uppfattning. Läs gärna mer om vad montessoripedagogiken står för, då är det lättare att bedöma verksamheten.


Klarar barn med koncentrationsproblem montessori?
Från början var montessori till för att stimulera barnen. I dagens överstimulerade samhälle läggs mycket kraft på att få ordning och struktur på alla intryck i en hetsig omvärld.

Montessorimiljön och materialet hjälper barnen till koncentration. Det finns inga lektionspass utan när man är färdig med sin uppgift så går man vidare. Det motverkar koncentrationsproblem och ger mer harmoniska och lugna barn.



Vad betyder arbete, sensitiva perioder mm?
Det finns avhandlingar som beskriver de olika ordens innebörd. Vi ska ändå försöka oss på en enkel ordlista:

Arbete
Ett montessoribarn säger inte "idag har jag lärt mig räkna till hundra" utan "idag har jag arbetat med hundraplattan". Att kalla de aktiviteter där barn leker och lär på ett lustfyllt sätt för "arbete" är menat som ett uttryck för respekt.

Sensitiva perioder
Montessoripedagogiken talar om sex olika sensitiva perioder:
- känslighet för ordning
- känslighet för språk
- känslighet för att lära sig
- känslighet för social träning
- känslighet för små föremål och detaljer
- känslighet för att lära med alla sinnen
Under dessa perioder blir barnen ofta helt uppslukade av sitt arbete och kan upprepa en övning många gånger i syfte att lära sig.

Material
Bakom allt material - som är barnens verktyg för att lära - finns en tanke hur det ska stimulera och träna barnets olika sinnen. Materialet uppfattas ofta som en leksak av barnet, men som ett läromedel för den vuxne.

Observation
Att observera barnen är grunden för lärarens arbete som leder till en djup kännedom om och förståelse för varje enskilt barns känslor, behov, kunskapsnivå och intressen. Det innebär inte att läraren sitter på en stol och tittar på barnet. Observation sker ständigt genom att iaktta barnet, umgås med det och inte minst att prata med barnet.

Absorberande sinne
En beskrivning på barnens snabba och omedvetna sätt att ta in information under de första sex åren. Under de första tre lär vi oss t ex vårt modersmål, på ett rekordsnabbt och omedvetet sätt. I tre- till sexårsåldern växer den medvetna tankeförmågan, men sinnet är fortfarande absorberande.